13.9.09
gratis är gott
Igår hände en märklig sak på en av de sju loppisarna jag besökte. Jag tittade på en kamera med prislappen 120 kr men kunde inte förstå hur man öppnade den. Jag frågade säljaren, han frågade sin kompis (och babblade massor på arabiska), ingen av dem kunde förstå hur man öppnade den. (När den är ihopfälld är den bara en platt rektangel.) Det verkade som att den var trasig. Jag sa att jag kunde köpa den för en tjuga, eftersom vi inte kunde veta om den fungerade. Han frågade sin "chef", gick ner till åttio, men inte lägre. Jag sa nej tack och skulle gå vidare, då viftade han och sa att jag skulle följa med till ett annat stånd. Där var det fullt av kameror, han pekade och sa "den är gammal, den där är gammal, alla gamla". Jag sa att jo, det är sant, men ingen är likadan som den jag ville ha. Hela tiden var han mycket trevlig och log mot mig. Han ville inte pracka på mig den, han verkade lite osäker och ny i jobbet. När jag senare gick ut från lokalen sa vi hejdå till varandra.
Jag gick vidare till en annan loppis som låg i samma byggnad. När jag kommer ut därifrån står den här killen utanför och väntar på mig med en plastpåse i handen. Han ler och plockar ut kameran som jag tittade på tidigare. Jag frågar "hur mycket?", han säger "nej nej, ingenting. den är en gift, ok?" och ler. Jag frågar "säkert?" och han nickar och säger "ja, ja". Jag säger tack så mycket, han säger "ok?". Jag säger "ok" och ler förbryllat. Han går därifrån, tittar tillbaka en gång och frågar "ok?". Jag fattar noll.
Jag kommer hem, pillar på kameran igen och vågar dra lite hårdare den här gången. Den öppnar sig, jag trycker på avtryckaren och ut kommer en bild. Oexponerad, men ändå. Jag sätter i min egen film, och voila! En helt fungerande spegelreflexpolaroid med autofokus. Originalpris 265 dollar när det begav sig. Det är vad jag kallar ett loppisfynd!
Something very strange happened to me yesterday at a flea market. I looked at a camera that had a price tag with 120 SEK on it. I couldn't figure out how to open it. Neither could the seller, or his friend, or his "boss". (When it is closed it is just a flat rectangle.) It seemed like it was broken. I said I could pay him 20, he wanted 80, I declined politely. He was very nice and smiled all the time. Later, when I exited another flea market in the same building, he was outside waiting for me, with the camera in a plastic bag. When I asked "how much?" he said "no, no, it's a gift, ok?" in broken Swedish. I didn't understand why, but what could I do? When I got home I tried to open it again, and it worked. A fully functioning single lens reflex polaroid camera, original retail price 265 dollars (in the eighties). That's what I call a real flea market find!
7 comments:
I read and appreciate all your comments, thank you so much!
I understand Swedish, English and German. If you have a question, please check my FAQs before asking here. Thanks!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
haha, vilken story!! det är bra skit!
ReplyDeletewow, vilken grej! grattis! vill se hur den ser ut när den är hopfälld också! låter ju assmidigt.
ReplyDeletegratis är goast!
ReplyDeletegrymt hilda! vilken grej, sånt händer ju inte ofta. du måste ha charmat försäljaren ordentligt och visat dina bästa sidor ;) , grattis får jag ju säga då!
ReplyDeletedet var jag igen som kommenterade, Amanda ö. hehe
ReplyDeleteHello Hilda! I was wondering where you buy your polaroid film? Its it from a local store, ebay or something else?
ReplyDeletesorry I haven't replied, I didn't see your comment until now. I've bought all my polaroid film from local walgreens in the us.
ReplyDelete