
Nu är den här. Den årliga framtidsångesten. Värre än någonsin. Det som snurrar i hjärnan är praktik, ansökningar till skolor, sommarjobb, utlandsstudier, spara-pengar-jobb, resor, karriärbyte och annat mysigt.
Jag vill inte. Jag vill bara baka sega kakor och halvsova i soffan, gå lite på loppis och bada fötterna i havet. Eller vara någonstans långt bort och fotografera i soldis.
Jag kan inte. Är det dags att inse att jag inte alls har valt rätt karriär? Jag är ju så oproduktiv och odriven så det finns inte. Blä.
It's the same every year. Come January all I can think about is where I will work in the summer, what I will do next year and so on. This year it's worse than ever. I'm doubting myself, my choice of career and my abilities. I just want to live right now, bake some cookies and go to flea markets, or be somewhere far away and take pictures. Blah.